Vart tog var vägen?

Jag har tagit upp det här en gång tidigare, men jag kan inte låta bli att skriva om det igen. Lyssnade på Språket i P1 häromdagen, och där handlade en lyssnarfråga om var och vart. Lyssnaren sa att han hört en tilltagande hopblandning av var och vart, mest att folk sa vart istället för var men också var istället för vart.

I brist på passande bild lägger jag in en söt igelkott istället.

Det jag tyckte var intressant var hur allas vår Lars-Gunnar Andersson svarade. Det handlar naturligtvis om distinktion mellan platsangivelse och riktningsangivelse (var är hen? - i Borås, vart åkte hen? - till Borås), men att unga människor mer och mer inte uppfattar distinktionen och låter vart ta över båda formerna och låta det funka som var. Han uttryckte det som att "för människor under 25 idag finns ingen distinktion. Ordet vart täcker båda betydelserna och ordet var används i regel inte längre."

Oj, har det gått så långt? Jag vill inte se mig som nån konservativ språkpolis, men i mina öron låter "vart är bussen?", så himla fel. Jag skulle köpa det om det var en rent dialektal form, men det låter... ja, ursäkta uttrycket, bonnigt.

Har jag blivit gammal? Jag är ju trots allt äldre än 25.