Här fanns tidigare Emanuel Blumes blogg. Nu har den flyttat och finns på emanuelblume.se. Välkommen dit istället!
vit text

söndag 20 februari 2011

Vart tog var vägen?

Jag har tagit upp det här en gång tidigare, men jag kan inte låta bli att skriva om det igen. Lyssnade på Språket i P1 häromdagen, och där handlade en lyssnarfråga om var och vart. Lyssnaren sa att han hört en tilltagande hopblandning av var och vart, mest att folk sa vart istället för var men också var istället för vart.

I brist på passande bild lägger jag in en söt igelkott istället.


Det jag tyckte var intressant var hur allas vår Lars-Gunnar Andersson svarade. Det handlar naturligtvis om distinktion mellan platsangivelse och riktningsangivelse (var är hen? - i Borås, vart åkte hen? - till Borås), men att unga människor mer och mer inte uppfattar distinktionen och låter vart ta över båda formerna och låta det funka som var. Han uttryckte det som att "för människor under 25 idag finns ingen distinktion. Ordet vart täcker båda betydelserna och ordet var används i regel inte längre."

Oj, har det gått så långt? Jag vill inte se mig som nån konservativ språkpolis, men i mina öron låter "vart är bussen?", så himla fel. Jag skulle köpa det om det var en rent dialektal form, men det låter... ja, ursäkta uttrycket, bonnigt.

Har jag blivit gammal? Jag är ju trots allt äldre än 25.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nu dyker jag visst upp här igen.
Nej, du är inte gammal Emanuel. Jag är ännu inte 25 och jag tycker att det är stor skillnad på "var" och "vart". "Vart är bussen på väg?" eller "Var står bussen?"
Stor skillnad.
Jag kan bli förvirrad om någon använder fel ord i fel funktion.
Men Lars-Gunnar har nog en poäng: många människor (fast säkert inte bara unga) använder "vart" för båda funktionerna. Det är nog lite talspråkigt. Man kan kanske jämföra med att "de" och "dem" blir "dom"?
/Sara

Emanuel Blume sa...

Trevligt att du dyker upp :)

Blir också förvirrad ibland. Det roligaste var när min dåvarande flickvän frågade mig "Vart går bussen?" och jag svarade att den gick till Tjörn. Men hon sa "Nej, VART går den?" Jag förklarade att den gick till Kållekärr på Tjörn. Hon stampade irriterat i marken och sa, "Meeeen, VART går den?? Vart går den IFRÅN?" Aha, tänkte jag, "du menar VAR går den?" och förklarade att jag skulle ta den ifrån Hjalmar Brantingsplatsen..

Ja, det kan vara lite samma grej. Man säger ju dom när man pratar. Många har ju problem när de skriver, och skriver t.ex. "Dem var glada när vi kom", så det kan nog vara lite samma effekt.

Anonym sa...

En viss dialektal skillnad finns nog också. I Skåne (iaf under min egen uppväxt) så fanns "vart" alls. Vi sa "var" både om riktning och plats. /Arvid

Ullis sa...

I Norrland säger vi "vars" i båda fallen ^_^
/ Ullis