Här fanns tidigare Emanuel Blumes blogg. Nu har den flyttat och finns på emanuelblume.se. Välkommen dit istället!
vit text

tisdag 29 mars 2011

Skeptiker, totalförnekare och allmänna latmaskar

Igår var jag som tidigare hintats om på ett seminarium med Johan Rockström och Anders Wijkman. De har precis publicerat en bok med titlen "Den stora förnekelsen" som handlar om klimatförnekare, det vill säga folk som menar att det här med klimatförändringar bara är trams.

Fig. 1. Apor som tycker att klimatförändringar bara är trams.

Efter en fantastisk cykeltur i det soliga och fågelkvittriga mars-Göteborg satt jag i den gigantiska aulan på universitets huvudbyggnad. Hela salen var fylld när Rockström och Wijkman började tala.

Det var en lång och väldigt intressant föreläsning, men jag ska försöka att göra en kort rekapitulation här. Till att börja med pratade de rent allmänt om de många accelererande miljöprocesser vi ser globalt. Det som vi ofta kallar "hockeyklubbor", vilket är en bra beskrivning på hur kurvorna som beskriver processerna ser ut. En sån här till exempel:

Fig. 2. Exempel på hockeyklubbskurva.

Nu är inte de "vanliga" hockeyklubborna, det vill säga temperaturen och koldioxidkoncentrationen i atmosfären, de enda. Som Wijkman uttryckte det handlar det snarare om ett helt hockeylag. Tittar man på förlorad biologisk mångfald, föroreningar i atmosfären, överfiske, överuttnyttjande av landområden, antalet läsare av den här bloggen med mera ser man att varje av dessa fenomen följer en liknande kurva. Detta är vad de kallar "Den stora accelerationen". Klimatförändringarna är alltså bara en liten del i ett mycket större sammanhang. Den globala uppvärmningen antyddes även vara ett av de lättare problemen att lösa, eftersom det forskats så mycket på det och vi numera vet vad som behöver göras. Men nu till huvudämnet, nämligen de som ofta benämns "klimatförnekare".

Fig. 3. Klimatförnekare har funnits i alla tider.

Rockström och Wijkman räknade upp sex typer av "aktörer" i klimatfrågan.

1. "Det är redan kört"-folk. Som tycker att det är för svårt att göra nåt åt problemet och därför tycker att vi kan fortsätta som vi gör. T.ex. Dark Mountain-rörelsen.

2. Forskningsfronten. De forskare som står på spetsen i hur klimatprocesserna fungerar och kommer med de senaste rönen. Har ofta värre prognoser än t.ex. IPCC.

3. Mainstream-folk. T.ex. IPCC och mycket "vanligt folk". Dvs de som hävdar att det är stora problem men ligger lite efter i forskningen (eftersom allt måste valideras och accepteras av ett stort antal grupper). Räknar t.ex. inte med dynamiska uppvärmningseffekter, som ändrad reflektion vid issmältning.

4. Sociala klimatunderskattare och oinsatta. En stor grupp. Innehåller allt från Olsson och Nilsson till högutbildade t.ex. ekonomer som tittar enbart på sitt eget forskningsfält men inte tar hänsyn till "externa effekter", som miljöfrågor alltför ofta räknas till.

5. Klimatskeptiker. En för klimatforskningen viktig grupp. De håller oftast med om att en klimatförändring är förestående, men är osäkra på om det är på grund av mänsklig aktivitet. Kritiserar och nagelfar klimatforskning, vilket bidrar till en stark och viktig kritik och kvalitetskontroll av forskarna i kategori 2.

6. Klimatförnekare. Nu börjar det brännas. Till skillnad från skeptikerna förnekar denna kategori ofta klimatförändringarna helt och hållet. De kännetecknas också av en stor inkonsekvens. Vissa hävdar att klimatet inte ändras. Andra att det visst ändras, men att det är "naturliga förändringar". Andra att det är på grund av oss människor, men att det bara är bra, och så vidare. Ett exempel på klimatförnekare är Stockholmsinitiativet.

Det här blev ett längre inlägg än jag tänkt. Det får bli en del 2 imorgon, tror jag. Välkomna tillbaka då för att läsa den spännande fortsättningen, om förnekarnas strategier och argument!

Inga kommentarer: