Här kommer nästa avsnitt i serien "Emanuel är arg på arrangörer som inte kan arrangera". För ett par månader sedan blev jag överlycklig när jag och Agnes blev tillfrågade att göra våra naturvandringar (som ni kanske läst om tidigare här på bloggen) i samband med en festival under första helgen i juli. Vi var väldigt pepp eftersom vi precis fått en del artiklar om oss publicerade i olika tidningar, här är en helsida ur Tidningen Väst (som inte fick plats i scannern...)
Dealen var att vi skulle göra totalt 7-8 vandringar under helgen under tider som vi kom överens om då för ungefär en månad sedan. Jag skickade info om arrangemanget och anpassade det hela efter festivalens önskemål. Tilläggas bör att det inte var någon musikfestival utan mer en "kust- och sommarfestival".
Så kommer vi dit på lördagsmorgonen. Förbereder, sätter upp skylt. Men ingen kommer till första utsatta tiden. Vi blir förvånade och får efter många om och men reda på att vi inte står med i programmet. Däremot står det nåt om en annan vandring, "Kulturvandring för barn, utgår från barntältet" och så några tider som inte krockar med våra tider. Efter ytterligare en del detektivarbete, där vi skickas runt mellan olika tält och ansvariga arrangörer som samtliga vet ytterst lite av vad som egentligen arrangeras, träffar vi nån slags festivalgeneral, som berättar att "eftersom infon kom så sent" kom vi inte med i programmet. Jag sa inget om att jag skickat infon redan för över en månad sen, tänkte att det är ingen idé att bråka, nu får vi göra det bästa möjliga av situationen.
Samtidigt visar det sig att kulturvandringarna för barn vi läst om tidigare i själva verket är våra vandringar. Vi förklarar att det inte är någon kulturvandring, att vi inte riktar oss i första hand till barn (även om barn såklart är välkomna och säkert tycker det är roligt), att vi inte ska samlas utanför tältet och att tiderna som stod utsatta inte är de tider vi kommit överens om. Vi kommer överens om att sätta upp nya anslag under eftermiddagen, så att söndagsvandringarna ska bli korrekta i alla fall. Agnes och jag skriver ner exakt vad som ska stå på affischen.
Nästa dag kommer vi dit, och upptäcker att nya lappar sitter upp, men där man har lagt till "för barn och vuxna med barnasinnet kvar" till vår affischtext. Detta efter att vi varit jättenoga med att förklara att det inte är något barnprogram, utan riktar sig i första hand till ungdomar och vuxna.
Till råga på allt regnade det. Inga besökare kom till startplatsen för vandringen. Agnes och jag gick på ett museum, plaskade ut på badplatsen och studerade sjöstjärnor, musslor och andra vattendjur, samt tog en långpromenad/klättring i bergen. Därefter åkte vi in till Göteborg, där vi på kvällen höll en jättelyckad vandring för allmänheten i Ruddalen.
Efter att själv ha jobbat som arrangör i många år blir jag väldigt nervös av sånt här. Det känns som en sån självklarhet att man som ansvarig arrangör ska ha koll på vad som ska hända och vilka som ska uppträda på ens arrangemang. Nu blev vi, efter att ha sprungit som yra höns runt hela festivalen och försökt hitta nån som visste nåt, bemötta med attityden att "Nu har vi gjort nya anslag till er, inte är lika mycket fel som de första, det gör vi för att vara justa", när det i själva verket var de som var arrangörer och missat från början.
Såklart är inte arrangörer onda. Det måste ha legat massor av kommunikationsmissar bakom det här. Men jag vill fortfarande påstå att det ytterst är arrangörens ansvar att se till att sånt här sköts.
måndag 5 juli 2010
Emanuel är arg igen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar